Unplugged-låtar

Det händer som ni kanske vet att jag själv publicerar egna versioner av kända låtar som unplugged-versioner. Ibland kan jag tycka att unplugged-versioner är ganska tråkiga och saknar det där trycket. Det finns många som också är bra, men ett fåtal som jag tycker är riktigt bra. Radiokanalen Bandit brukar varje vecka publicera en unplugged-version av någon låt. Dessa brukar ofta hålla hög standard.

Här är några unplugged-låtar med originalartister som jag tycker är riktigt bra:


Scorpions - Hurricane 2001 (Rock You Like a Hurricane)


Nirvana - About A Girl


Bon Jovi - Bed of Roses


Oasis - Don't Look Back in Anger


Även om jag kanske ändå inte tycker att de är bättre än originalversionerna är de absolut värda att lyssna på emellanåt. Dessutom är de framförda live, vilket verkligen visar dessa artisters skicklighet!

Luta er tillbaka och njut av dessa medan ni väntar på nästa uppdatering av bloggen!

/Han som gillar akustiskt emellanåt

Fastnat på 90-talet

Har märkt att majoriteten av de låtarna jag lyssnar på just nu är 90-talslåtar. Mycket Oasis, Goo Goo Dolls, Gin Blossoms, Spin Doctors o.s.v. den typen av musik.
Tror att jag uppskattar den typen av musik för att den består av enkla, glada och bra melodier som lätt sätter sig på huvudet samt har texter som man i de flesta fall lätt kan ta till sig.
Men det finns även mer avancerade bitar i denna typ av musik, nämligen komp och arrangemang.
Visst! Det är enkelt att kompa dessa låtar, de är inte svårspelade.
Det som är avancerat är de små detaljerna och hur man har valt att lägga ut instrumenten. Små gitarrslingor och riff samt stråkar förekommer. Mindre slagverksinsrument som tamburiner och liknande kan ligga i denna kategorin också. Dessa småsaker tänker man knappt på om man inte är en lika noggrann lyssnare, som jag.
De har dock mycket större betydelse än vad man lätt tror. Skulle dessa detaljer inte finnas med i låtarna skulle de troligen vara betydligt tråkigare, eftersom det inte händer så mycket.
Det kanske är så att det är enkelheten i kombination med dessa väl planerade detaljerna som gör att jag fastnat i den här musiken. Men samtidigt är det inte något som är speciellt för 90-talslåtarna, utan i princip alla låta innehåller någon form av detta för att smycka ut låten.


För att reda ut det här nu... vad är det egentligen jag vill ha sagt?
  • Att små detaljer i en låt har större betydelse än vad man kan tro.
  • Att 90-talslåtar inom genren pop/rock/alternative ofta är enkla, melodiska låtar, med mycket detaljer som utsmyckningar och har texter som är lätta att ta till sig. Dessa låtar gör mig glad.
  • Jag vill uppmana fler att lyssna lite extra efter sådana detaljer som jag har talat om, eftersom det öppnar en större "dimension" av låten, vilken genre det än är.
Slutligen vill jag dela med mig av en låt som jag tycker väldigt mycket om. Den tillhör den genren jag tidigare talat om och innehåller dessutom många smådetaljer (utan att det är överflödigt).

Goo Goo Dolls - Slide



Hare gött!
//80-talisten som fastnade på 90-talet

Glädjerus eller panikångest?

Efter att idag ha suttit och pluggat i några timmar kände jag för att göra någonting annat en stund. Jag satte på lite random musik och började surfa runt lite på nätet. Plötslig började datorn spela låten DJ Mad Dog - Crime After Crime, som är en hardcoretechnolåt. Det är inte första gången jag hör låten, men börjar fundera på vad man egentligen känner när man hör den. Jag kan tycka att i vissa fall ger denna låt mig nått slags glädjerus (Wohow - Party!!!), och vid ett annat tillfälle kan det kännas som en slags panikångestattack med tjutande alarm, hjärtklappning och näst intill disharmoni (hjääälp!!!). Känner mig aningen förvirrad!

Lyssna gärna på låten som jag har länkat och skriv vad ni känner som kommentar! ;)

Dj Mad Dog - Crime After Crime

RSS 2.0