Bängen trålar...
Jahapp... knappt en vecka efter att bilen blev besiktad och klar händer det här:
Jag och Anna är på väg till simhallen för att bada och motionssimma på eftermiddagen idag. När vi åker genom ena rondellen vid OKQ8 på Sollentunavägen, ser jag en polisbil svänga av från Häggviksleden. Jag säger till Anna: "Jag lovar att de kommer att stoppa mig eftersom jag inte har ett giltigt skattemärke". Jag fortsätter lugnt mot simhallen och ser inte riktigt vad jag har för bilar bakom mig eftersom bakrutan är lite immig. När jag sedan svänger in på simhallens parkering upptäcker jag att jag har polisen precis bakom mig. Jag parkerar, kliver ur bilen och ger poliserna ett brett leende.
De två poliskvinnorna ser däremot inte så glada ut och påpekar att skattemärket är gammalt. Jag förklarar för dem att bilen besiktades förra veckan och att jag inte har fått skattemärket än - förrvisso en lite lögn eftersom jag fick det igår, men hade glömt att sätta på det. Jag ger dem beviset från bilbesiktningen som jag så duktigt hade med mig och ser hur förvånade de blir att jag har bevis för det. Poliserna säger ändå lite drygt att de minsan tänker kolla upp det på radion. Jag får också blåsa för att se om jag har någon alkohol i blodet, vilket jag självklart inte hade. Redan där hörde jag en lite besviken ton från den ena poliskvinnan: "Ja det såg ju... bra ut".
De lämnar sedan med besviket ansiktsuttryck tillbaka mitt körkort och besiktningsbeviset och säger lite drygt: "Ja, då får vi väl önska en trevlig helg då..." Med ett stort malligt leende på läpparna hälsar jag detsamma tillbaka och tänker: "Haha vilken långnäsa, de ville verkligen sätta dit mig. Nu förstörde jag deras fredag! Rätt åt dem".
Jag avslutar detta inlägg med lite gammla hederlig progg:
Bängen trålar - Nationalteatern
Hade velat ha orginalinspelningen, men det var bara den här livespelningen som jag hittade.
/Markus in hot pursuit
Jag och Anna är på väg till simhallen för att bada och motionssimma på eftermiddagen idag. När vi åker genom ena rondellen vid OKQ8 på Sollentunavägen, ser jag en polisbil svänga av från Häggviksleden. Jag säger till Anna: "Jag lovar att de kommer att stoppa mig eftersom jag inte har ett giltigt skattemärke". Jag fortsätter lugnt mot simhallen och ser inte riktigt vad jag har för bilar bakom mig eftersom bakrutan är lite immig. När jag sedan svänger in på simhallens parkering upptäcker jag att jag har polisen precis bakom mig. Jag parkerar, kliver ur bilen och ger poliserna ett brett leende.
De två poliskvinnorna ser däremot inte så glada ut och påpekar att skattemärket är gammalt. Jag förklarar för dem att bilen besiktades förra veckan och att jag inte har fått skattemärket än - förrvisso en lite lögn eftersom jag fick det igår, men hade glömt att sätta på det. Jag ger dem beviset från bilbesiktningen som jag så duktigt hade med mig och ser hur förvånade de blir att jag har bevis för det. Poliserna säger ändå lite drygt att de minsan tänker kolla upp det på radion. Jag får också blåsa för att se om jag har någon alkohol i blodet, vilket jag självklart inte hade. Redan där hörde jag en lite besviken ton från den ena poliskvinnan: "Ja det såg ju... bra ut".
De lämnar sedan med besviket ansiktsuttryck tillbaka mitt körkort och besiktningsbeviset och säger lite drygt: "Ja, då får vi väl önska en trevlig helg då..." Med ett stort malligt leende på läpparna hälsar jag detsamma tillbaka och tänker: "Haha vilken långnäsa, de ville verkligen sätta dit mig. Nu förstörde jag deras fredag! Rätt åt dem".
Jag avslutar detta inlägg med lite gammla hederlig progg:
Bängen trålar - Nationalteatern
Hade velat ha orginalinspelningen, men det var bara den här livespelningen som jag hittade.
/Markus in hot pursuit
Så, vad hände på kräftskivan...?
Jag trodde nästan att jag var full när jag på Rosersbergs station såg två superhjältar gå igenom spärrarna och ut på stationsplattformen vid halv sex-tiden igår kväll. Eftersom Marcus också var med kunde han intyga att det faktisk var två superhjältar vi såg. Detta skedde medan vi väntade på Sanny och hans flickvän. Det rörde sig antagligen om någon form av svensexa, eller så har folk helt enkelt inget bättre för sig på lördagskvällarna.
När Sanny till sist dök upp gick vi till kräftskivan. När vi kom dit fick jag höra att det hade blivit ett missförstånd när det gällde vem som skulle köpa bröd, så det visade sig att jag hade köpt i onödan. Missförståndet visade sig inte vara från min sida, utan fel vid kommunikationen mellan den personen som efterlyste brödet och den som sedan skulle kontakta mig. (Nämner inga namn).
Ganska snart blev det dags för kräftor! Till dessa hör ju självklart snapsen och snapsvisorna jag så fint hade fixat. Dessvärre hade vi ingen riktig snaps, så vi fick nöja oss med "Schnapps" (vilket är något likörliknande på jag hittde i Magaluf). Jag kan nämna att denna "Schnapps" inte var någon större hit. Snapsvisorna fungerade däremot bra. Senare på kvällen blev det också dags för sällskapsspel, vilket jag, Marcus och Emma vann överlägset.
Kvällen kändes helt klart lyckad, men hade säkert varit ännu roligare för min del om jag inte varit så trött och inte haft den där sprängande huvudvärken jag började känna av på vägen dit.
Tack för en trevlig skiva!
/Han med Schnappsen
När Sanny till sist dök upp gick vi till kräftskivan. När vi kom dit fick jag höra att det hade blivit ett missförstånd när det gällde vem som skulle köpa bröd, så det visade sig att jag hade köpt i onödan. Missförståndet visade sig inte vara från min sida, utan fel vid kommunikationen mellan den personen som efterlyste brödet och den som sedan skulle kontakta mig. (Nämner inga namn).
Ganska snart blev det dags för kräftor! Till dessa hör ju självklart snapsen och snapsvisorna jag så fint hade fixat. Dessvärre hade vi ingen riktig snaps, så vi fick nöja oss med "Schnapps" (vilket är något likörliknande på jag hittde i Magaluf). Jag kan nämna att denna "Schnapps" inte var någon större hit. Snapsvisorna fungerade däremot bra. Senare på kvällen blev det också dags för sällskapsspel, vilket jag, Marcus och Emma vann överlägset.
Kvällen kändes helt klart lyckad, men hade säkert varit ännu roligare för min del om jag inte varit så trött och inte haft den där sprängande huvudvärken jag började känna av på vägen dit.
Tack för en trevlig skiva!
/Han med Schnappsen
Hemma från Magaluf del 1
Jag skäms för att jag har varit så lat att skriva den sista tiden. Lite beror kanske på att jag var bortrest förra veckan. Därför kan man ju tycka att jag borde ha en massa att berätta, och visst har jag det!
För att knyta ihop med mitt förra inlägg kan jag meddela att jag nu har sett Dj Sammy live. På torsdagen besökte vi den stora nattklubben BCM i Magaluf (som sägs ska vara en av Europas största). När vi såg att Dj Sammy skulle dit kändes det självklart att köpa biljetter till den kvällen. Jag hade ändå ganska låga förväntingar på stället som skröt om sitt ljudsystem på 50 000 W, lasereffekter osv.
Hur var BCM då?
Jag skulle vilja beskriva det som: "Det galnaste stället jag har besökt i hela mitt liv".
Ljudet var helt otroligt, basen dunkade så att hela kroppen skakade, utan att musiken var allt för hög. Jag hörde inte ett enda knaster, tendens till överstyrning eller spruckna högtalar, som man inte allt för sällan stöter på. Dj Sammy spelade en riktigt bra mix av låtar och valde ut de allra bästa bitarna ur låtarna. GRYMT! Ljuseffekterna var lika bra de.
Gick man ner en våning var det "Water Party", vilket gick ut på att vatten sprutades ut över dansgolvet. Även där var ljudet och musiken riktigt bra! Jag trodde aldrig att det skulle vara så kul att så att hoppa med en stor flock britter, typ 90% av manigt kön i en decimeter vatten, men det var det!
Britterna ja. De var överallt. Det kändes som att hela Magaluf/ Palma Nova var ett enda brittiskt samhälle, förutom en del skandinaver. Restaurangerna kändes mycket brittiskt anpassade till feta britter då de till och med kunde servera pommes frites till spaghetti carbonara.
Vi hade ganska kul åt dessa britter. Vi retade dem för deras uttal, deras stil, och utseende. Tjejerna var ofta ganska slampigt klädda, medan killarna såg ut om kopior av Wayne Rooney.
Hotellet fick godkänt betyg av mig. Det var bra pool och rummen var hyfsade. Luftkonditioneringen var dock inte ställbar, vilket bidrog till att jag frös om nätterna, vilket säkert är en anledning till att jag är förkyld nu.
Maten har jag redan varit inne på tidigare och som sagt, det serverades mycket pommes frites. För övrigt var maten helt OK, fast priserna var däremot rätt höga. Det enda som var riktigt billigt var alkohol, och då speciellt starksprit. för 25€ kunde du få en hel 3-litersdunk vodka, förvisso inte den godaste sorten, men ändå.
Nattlivet i Magaluf var ändå inte så bra som jag hade tänkt mig, men undantag för BCM. Det fanns nästan för många ställen, de var små och hade ändå ofta få besökare. Det fanns flera svenska/nordiska klubbar/barer och ännu fler brittiska.
Det börjar nu bli sent och jag känner att jag borde lägga mig och sova så att jag blir av med min förkylning. Del 2 av "Hemma från Magaluf" kommer inom de närmsta dagarna. Då lär även bilder från resan dyka upp.
Ha det gött!
/Den trötte och förkylde Markus
För att knyta ihop med mitt förra inlägg kan jag meddela att jag nu har sett Dj Sammy live. På torsdagen besökte vi den stora nattklubben BCM i Magaluf (som sägs ska vara en av Europas största). När vi såg att Dj Sammy skulle dit kändes det självklart att köpa biljetter till den kvällen. Jag hade ändå ganska låga förväntingar på stället som skröt om sitt ljudsystem på 50 000 W, lasereffekter osv.
Hur var BCM då?
Jag skulle vilja beskriva det som: "Det galnaste stället jag har besökt i hela mitt liv".
Ljudet var helt otroligt, basen dunkade så att hela kroppen skakade, utan att musiken var allt för hög. Jag hörde inte ett enda knaster, tendens till överstyrning eller spruckna högtalar, som man inte allt för sällan stöter på. Dj Sammy spelade en riktigt bra mix av låtar och valde ut de allra bästa bitarna ur låtarna. GRYMT! Ljuseffekterna var lika bra de.
Gick man ner en våning var det "Water Party", vilket gick ut på att vatten sprutades ut över dansgolvet. Även där var ljudet och musiken riktigt bra! Jag trodde aldrig att det skulle vara så kul att så att hoppa med en stor flock britter, typ 90% av manigt kön i en decimeter vatten, men det var det!
Britterna ja. De var överallt. Det kändes som att hela Magaluf/ Palma Nova var ett enda brittiskt samhälle, förutom en del skandinaver. Restaurangerna kändes mycket brittiskt anpassade till feta britter då de till och med kunde servera pommes frites till spaghetti carbonara.
Vi hade ganska kul åt dessa britter. Vi retade dem för deras uttal, deras stil, och utseende. Tjejerna var ofta ganska slampigt klädda, medan killarna såg ut om kopior av Wayne Rooney.
Hotellet fick godkänt betyg av mig. Det var bra pool och rummen var hyfsade. Luftkonditioneringen var dock inte ställbar, vilket bidrog till att jag frös om nätterna, vilket säkert är en anledning till att jag är förkyld nu.
Maten har jag redan varit inne på tidigare och som sagt, det serverades mycket pommes frites. För övrigt var maten helt OK, fast priserna var däremot rätt höga. Det enda som var riktigt billigt var alkohol, och då speciellt starksprit. för 25€ kunde du få en hel 3-litersdunk vodka, förvisso inte den godaste sorten, men ändå.
Nattlivet i Magaluf var ändå inte så bra som jag hade tänkt mig, men undantag för BCM. Det fanns nästan för många ställen, de var små och hade ändå ofta få besökare. Det fanns flera svenska/nordiska klubbar/barer och ännu fler brittiska.
Det börjar nu bli sent och jag känner att jag borde lägga mig och sova så att jag blir av med min förkylning. Del 2 av "Hemma från Magaluf" kommer inom de närmsta dagarna. Då lär även bilder från resan dyka upp.
Ha det gött!
/Den trötte och förkylde Markus
Dagens pucko
Jag och min käre bror brukar ibland utse varandra eller någon i vår närhet till "dagen pucko". Under dagen har vi möjlighet att nominera klantiga personer till denna "ära". På kvällen utses sedan den personen som klantat sig värst till titeln "dagens pucko". Jag klan också tillägga att vi varje år också utser någon som gjort något riktigt grovt till titeln "årets pucko". (Även "dagens sämsta skämt" förekommer att vi på samma sätt utser någon till också)
När jag i eftermiddags tog tåget hem från plugget gjorde tomtarna på SL en riktig tavla. När tåget lämnade Karlbergs station fortsatte tåget i riktning mot Sundbyberg, istället för att fortsätta mot Sollentuna och Märsta.
Det dröjde dock inte länge förns lokföraren upptäckte problemet och tåget stannade.
Jag kan därför meddela att den på SL som bär ansvaret för denna miss har blivit tilldelad titeln "dagens pucko". Den personen är i nuläget även en god kandidat till titeln "årets pucko".
Hur har min dag varit annars då?
Den har flytit på. Vi har kommit en bra bit på vår uppsats, men har dock fått ICA-reklamerna på hjärnan. (Vi undersöker förekomsten av könsroller i ICA-reklamfilmerna).
Annars har det inte hänt så mycket.
Ha D!
/ICA-studenten
När jag i eftermiddags tog tåget hem från plugget gjorde tomtarna på SL en riktig tavla. När tåget lämnade Karlbergs station fortsatte tåget i riktning mot Sundbyberg, istället för att fortsätta mot Sollentuna och Märsta.
Det dröjde dock inte länge förns lokföraren upptäckte problemet och tåget stannade.
Jag kan därför meddela att den på SL som bär ansvaret för denna miss har blivit tilldelad titeln "dagens pucko". Den personen är i nuläget även en god kandidat till titeln "årets pucko".
Hur har min dag varit annars då?
Den har flytit på. Vi har kommit en bra bit på vår uppsats, men har dock fått ICA-reklamerna på hjärnan. (Vi undersöker förekomsten av könsroller i ICA-reklamfilmerna).
Annars har det inte hänt så mycket.
Ha D!
/ICA-studenten
Dataterroristen slår till igen
Jag har haft mycket bus för mig med datorerna här hemma. Tidigare har jag ägnat mig åt att skapa falksa felmeddelanden, radiostyrt datorer i hemmanätverket med mera. Här om dagen tipsade min käre bror mig om ett videoklipp på YouTube, som visar hur man skapar ett Trojanvirus på 3 minuter. Okej, det är inget riktigt virus, men för en vanlig person skulle det klart se ut som om datorn har blivit utsatt för ett angrepp.
Tänkt dig att du klickar på en ikon och det därefter kommer upp ett meddelande där det står att datorn kommer att stängas av inom X antal sekunder, samt att datorn har blivit utsatt för ett virus, vem skulle inte bli rädd? Det var inte svårt att blåsa mina föräldrar i alla fall.
Buset är väldigt enkelt och helt ofarligt. Det bygger på att du skapar en genväg till shutdown.exe, d.v.s. den filen som används när du stänger av datorn med Widnows.
Följ instruktionerna i videon:
För er som inte förstod er på den pedagogiska videon kan jag ge lite kortfattade instruktioner:
Skapa en genväg genom att högerklicka och välj [Nytt][Genväg]
Skriv i rutan som kommer upp: shutdown -s -t ANTALET SEKUNDER -c "MEDDELANDETEXT"
ex:
shutdown -s -t 15 -c "Trojan Virus Activated"
Du kan sedan byta namn på genvägen du skapat till t.ex. "Internet Explorer" eller dylikt för att ge en illusion av att det en genvägen till Explorer. Ändra sedan ikonen till explorer-ikonen, eller vad du nu vill att det ska se ut som.
När du klickar på den skapade genvägen kommer ett meddelande upp med bl.a. den meddelandetext du valt och datorn stängs av efter att den tid du angett tickat ut.
En sak jag borde tillägga är att meddelanderutan inte alltid vill hoppa upp, om detta inte sker finns det ändå en risk att datorn stängs av efter antalet sekunder du ställt in den för.
Skulle du vilja stoppa avstägningsprocessen kan du genom att gå in i "kör" i startmenyn och skriva "shutdown -a" , då avslutas processen och du kan fortsätta använda datorn. Detta måste dock ske innan tiden tickat ut.
Sånt här kan vara lite kul att roa sig med, om man av någon underlig anledning tröttnat på att plinka på guran eller något. Ett lite "kreativt" tidsfördriv helt enkelt.
Nä nu ska jag ta och stänga av burken och sova. (kanske tar och använder min nyskapade genväg till shutdown.exe när jag stänger av) ;)
Natti natti
//Husets fruktade "hacker"
Tänkt dig att du klickar på en ikon och det därefter kommer upp ett meddelande där det står att datorn kommer att stängas av inom X antal sekunder, samt att datorn har blivit utsatt för ett virus, vem skulle inte bli rädd? Det var inte svårt att blåsa mina föräldrar i alla fall.
Buset är väldigt enkelt och helt ofarligt. Det bygger på att du skapar en genväg till shutdown.exe, d.v.s. den filen som används när du stänger av datorn med Widnows.
Följ instruktionerna i videon:
För er som inte förstod er på den pedagogiska videon kan jag ge lite kortfattade instruktioner:
Skapa en genväg genom att högerklicka och välj [Nytt][Genväg]
Skriv i rutan som kommer upp: shutdown -s -t ANTALET SEKUNDER -c "MEDDELANDETEXT"
ex:
shutdown -s -t 15 -c "Trojan Virus Activated"
Du kan sedan byta namn på genvägen du skapat till t.ex. "Internet Explorer" eller dylikt för att ge en illusion av att det en genvägen till Explorer. Ändra sedan ikonen till explorer-ikonen, eller vad du nu vill att det ska se ut som.
När du klickar på den skapade genvägen kommer ett meddelande upp med bl.a. den meddelandetext du valt och datorn stängs av efter att den tid du angett tickat ut.
En sak jag borde tillägga är att meddelanderutan inte alltid vill hoppa upp, om detta inte sker finns det ändå en risk att datorn stängs av efter antalet sekunder du ställt in den för.
Skulle du vilja stoppa avstägningsprocessen kan du genom att gå in i "kör" i startmenyn och skriva "shutdown -a" , då avslutas processen och du kan fortsätta använda datorn. Detta måste dock ske innan tiden tickat ut.
Sånt här kan vara lite kul att roa sig med, om man av någon underlig anledning tröttnat på att plinka på guran eller något. Ett lite "kreativt" tidsfördriv helt enkelt.
Nä nu ska jag ta och stänga av burken och sova. (kanske tar och använder min nyskapade genväg till shutdown.exe när jag stänger av) ;)
Natti natti
//Husets fruktade "hacker"
Valborg
Igår var det valborg, vilket betydde fest i Märsta för min del. Men innan jag kunde gå på fest var jag tvungen att prestera i skolan. Gruppuppsatsen skulle då presenteras och min grupp skulle opponera på en annan uppsats. Detta gick bra! Dock blev det stressigt hem, eftersom det drog över på tiden i skolan, plus att jag var tvungen att uträtta vissa ärenden på vägen hem. När jag tillslut kom hem hade jag 30 minuter på mig att duscha, byta om och packa allt som skulle med till festan. (vilket var en hel del).
Väl framme i Märsta, hemma hos Mickis började vi förbereda grillningen. Efter att Marcus tagit kommandot över grillen lyckades vi tillslut grilla köttet och ordentligt. Smakade mycket bra! Vi som var på festen var: Jag, Linda, Marcus, Mickis, Malin Tanzila, Samina, Milena, Viktoria, Linéa, Fredrik och Madde. Hoppas jag inte har glömt nämna någon. Borde kanske inte gå in på alla detaljer om väd som hände där, men kul hade vi hur som helst.
Seeent lämnade jag, Fredrik, Madde och Linéa festen för att ta bussen till Märsta station. Väl där sa jag och Linéa hej då till Madde och Fredrik och väntade på nattbussen. När vi satt och väntade stötte vi på två lustiga figurer som vi snackade en massa skit med. Tillslut kom nattbussen och vi klev på. I Rosersberg klev Linéa av, så jag blev ensam med de två filurerna vi mötte vid busshållplatsen och en massa andra lustiga typer på bussen. Men när folk är lite runda under dojorna går det alltid att föra roliga diskussioner om det ena och det andra med dem. Så det roade jag mig resten av vägen hem.
Idag är det 1 Maj, men demonstrera är nog ingenting för mig. Roade mig med att irritera mina föräldrar genom att sjunga och spela internationalen med kazooflöjt och gitarr dock :P. Det får räcka för min del!
//Partykungen
Väl framme i Märsta, hemma hos Mickis började vi förbereda grillningen. Efter att Marcus tagit kommandot över grillen lyckades vi tillslut grilla köttet och ordentligt. Smakade mycket bra! Vi som var på festen var: Jag, Linda, Marcus, Mickis, Malin Tanzila, Samina, Milena, Viktoria, Linéa, Fredrik och Madde. Hoppas jag inte har glömt nämna någon. Borde kanske inte gå in på alla detaljer om väd som hände där, men kul hade vi hur som helst.
Seeent lämnade jag, Fredrik, Madde och Linéa festen för att ta bussen till Märsta station. Väl där sa jag och Linéa hej då till Madde och Fredrik och väntade på nattbussen. När vi satt och väntade stötte vi på två lustiga figurer som vi snackade en massa skit med. Tillslut kom nattbussen och vi klev på. I Rosersberg klev Linéa av, så jag blev ensam med de två filurerna vi mötte vid busshållplatsen och en massa andra lustiga typer på bussen. Men när folk är lite runda under dojorna går det alltid att föra roliga diskussioner om det ena och det andra med dem. Så det roade jag mig resten av vägen hem.
Idag är det 1 Maj, men demonstrera är nog ingenting för mig. Roade mig med att irritera mina föräldrar genom att sjunga och spela internationalen med kazooflöjt och gitarr dock :P. Det får räcka för min del!
//Partykungen
Kriget om ladan i Unnesta
Igår utkämpades en hård strid om en lada i Enköpings kommun. Beväpnade med helautomatiska plastkulesprutade skjutvapen attackerade de deltagande varandra och tog skydd bakom hinder, som till största del bestod av välta pingisbord. De stridande var två unga män från stockholmsförorten Sollentuna.
Varför denna strid då?
Krigandet var helt enkelt för nöjets skull. De två unga männen hade ingenting bättre för sig och beslutade sig för att lösa det med våld. Detta kan tänkas låta en smula omoget, men så må det vara. Det är klart bättre än dataspel där man utkämpar strider över internet. (t.ex. Couter Strike som en närstående börjat spela igen, nämner inga namn) När det är soft-air-gun-krig sitter man absolut inte stilla i alla fall.
Men en varning: det kan göra ont!
Jag har t.ex. en enorm träningsvärk i låren idag efter att ha duckat, hoppat, rusat och tagit skydd. Så det är ju inte helt smärtfritt. :P
Att det kan svida till lite om man blir träffad får man ta, det ska kännas!
Andra nackdelar kan ju också vara städandet efter striden. Under några timmar skjöts uppskattningsvis 3000 skott i ladan som är i storlek att jämföra med en gymnastiksal. Att städa upp dessa kulor kan ta sin tid om man bara är två personer, men det kan också tillgodoses som motion.
Kort sagt kan man utvärdera gårdagen som: kul kul. :P (dagens skämt)
Idag har jag roat mig med lite olika saker som: Äta våfflor, cykla i leran och metalisera låten "Hey There Delilah".
Det sistnämnda lär läggas upp på internet när den är helt färdig.
Pöss på er alla!
/Rambo den andre
Varför denna strid då?
Krigandet var helt enkelt för nöjets skull. De två unga männen hade ingenting bättre för sig och beslutade sig för att lösa det med våld. Detta kan tänkas låta en smula omoget, men så må det vara. Det är klart bättre än dataspel där man utkämpar strider över internet. (t.ex. Couter Strike som en närstående börjat spela igen, nämner inga namn) När det är soft-air-gun-krig sitter man absolut inte stilla i alla fall.
Men en varning: det kan göra ont!
Jag har t.ex. en enorm träningsvärk i låren idag efter att ha duckat, hoppat, rusat och tagit skydd. Så det är ju inte helt smärtfritt. :P
Att det kan svida till lite om man blir träffad får man ta, det ska kännas!
Andra nackdelar kan ju också vara städandet efter striden. Under några timmar skjöts uppskattningsvis 3000 skott i ladan som är i storlek att jämföra med en gymnastiksal. Att städa upp dessa kulor kan ta sin tid om man bara är två personer, men det kan också tillgodoses som motion.
Kort sagt kan man utvärdera gårdagen som: kul kul. :P (dagens skämt)
Idag har jag roat mig med lite olika saker som: Äta våfflor, cykla i leran och metalisera låten "Hey There Delilah".
Det sistnämnda lär läggas upp på internet när den är helt färdig.
Pöss på er alla!
/Rambo den andre
Road Trip
De som känner mig kanske vet att jag och mina kompisar ibland brukar hitta på galna saker. Exempel på sådant är att lägga sig med kudde och täcke i en tunnelbanevagn och sova, samtidigt som det filmas och sedan läggs upp på YouTube. När jag, Fredrik och Marcus hänger tillsammans händer åtminstone någonting galet.
Jag tänker nu berätta min version av vad som hände igår kväll.
Klockan var 20.19 och jag satt hemma hos Marcus och spelar PS3 med honom. Plötsligt hör jag det välbekanta ljudet av en skränig elgitarr (min sms-signal). Det var Fredrik som skriver "tja läget? vad görs?". Jag skrev som det var och undrade vad han gjorde. Fredrik svarade att han körde runt med bilen, så Marcus ringde upp Fredrik och frågade om vi skulle göra något. Fredrik åkte då hem till Marcus och vi hoppade in i bilen och åkte.
Ingen av oss anade vilken resa det skulle bli...
Resan bar av mot E4:an norrut. Förbi Upplands Väsby och Märsta tills vi tillsut hamnade i uppsala. Fredrik var då kissnödig och jag och Marcus var hungriga. Vi stannade vid en Mc Donald's-restaurang någonstans i Uppsala. Där inne var det en redig kö eftersom det tydligen varit någon innebandycup i närheten, så det var en massa fjortistjejer i röda innebandydräkter där och åt. När vi fått våra hamburgare blev det snabbt ut därifrån. Dels för att fjortistjejerna spanade på oss + att Fredrik och Marcus försökte sticka iväg med bilen utan mig. (Dock var de för långsamma).
Efter Mc Donald's åkte vi till en bensinmack och tankade. Av någon anledning tog det en väldans tid, trots att vi var ensamma där. (Det kan ha berott på okunnighet + att någon eller några lekte med varningsblinkersen och en viss person ständigt irriterade sig på det. Jag nämner inga namn).
När vi hade tankat trodde jag att vi var på väg hem. Det antagandet skulle dock visa sig vara helt fel (om man inte ser det hela som en enda stor omväg.) Mannen vid ratten (Fredrik) började köra mot Sala. Med jätteimmiga fönster i kolsvart mörker åkte vi på tomma landsvägar. Tillslut nådde vi vårt mål: Sala. Efter några varv i en rondell (vi försökte fotografera en vägskylt) bar det av mot Gävle(!!!). Vägarna var nu ännu mörkare och tomma, imman på rutorna var kvar och i bilen var det rena bastun eftersom vi hade full värme på för att få bort imman. Efter en lååååååång stund stannade vi vid en ytterligare mack för att tanka. När vi svängde in på mackens infart höll Fredrik på att köra över en pinne som stod mitt i vägen, men marcus var uppmärksamm och han skrika till, men dock till sitt egna förtret, han ville ju ha någonting att skratta åt. På bensinmacken fick vi i alla fall papper som vi kunde torka av imman med.
När vi började närma oss Gävle kände vi oss en smula hungriga och hittade tillslut en grill. Utanför grillen stod antagligen byns gangsters med sina gamla bilar, cyklar och mopeder. Vi kände oss lite osäkra med det sällskapet så vi åkte iväg, men irrade omkring innan vi kom till rätt utfart dit vi skulle, så jag antar att vi fick ett antal skumma blickar från gangstrarna.
I närheten av Gävle hittade vi ytterligare en bensinmack där vi köpte på oss proviant för hemresan. (Choklad, annat godis, chips, läsk, saft, knäckebröd mm.) Efter en del strul med att komma upp på motorvägen mot Gävle kände vi oss rätt lyckliga över att vara på rätt väg. Tillslut var vi äntligen framme i Gävle. Nu ville vi hitta den berömda julbocken. När vi åkte omkring i stan och letade efter denna bock lyckades Fredrik vid ett tillfälle köra in i fel riktning på en enkelriktad gata. Framför en nattklubb mötte vi trafik som började ljustuta och folk skrek åt oss. (andra skrattade). Fredrik fick lov och backa och var efter det trött på den staden så det bar av hemmåt.
Ungefär efter en kvart somnade jag och vaknade inte igen förns efter vi passerat Uppsala. Vi var hemma ungeär klockan 03:30 och efter det var det bara bums i säng och vaknade sedan runt kockan 12.
En slutlig analys av detta är att vi ändå hade ganska roligt, trots att det var väldigt onödigt. Om man skänker en omtanke till miljön så är dock detta inget att rekommendera alla andra.
Om ni ändå skulle få för er någon liknade idé, se då till att skaffa en bra bilradio och en bra CD-skiva. Det var någonting som jag saknade under resan. Att lyssna på knastriga radiosändningar med mestadels dålig musik är ingen rekommendation. Vi försökte åtminstone att få lite julstämmning i bilen genom att sjunga julsånger, men det blev inte långvarigt.
Ikväll blir det i alla fall Karaoke på Saxofonia i Helenelund. Fredrik lyckades få mig att ställa upp i en duettävling tillsammans med honom. (Jag hann inte hindra honom att lämna in lappen med bidraget) Vi ska framföra "Summer Nights" ur Grease. Vi får hoppas att de som är där och kollar glömmer bort oss snabbt. Jag har ingen lust att bli trackad för detta resen av livet. Nåja, det är i alla fall Fredrik som sjunger tjejens fraser.
Ha det gött!
///Den nya Travolta
Jag tänker nu berätta min version av vad som hände igår kväll.
Klockan var 20.19 och jag satt hemma hos Marcus och spelar PS3 med honom. Plötsligt hör jag det välbekanta ljudet av en skränig elgitarr (min sms-signal). Det var Fredrik som skriver "tja läget? vad görs?". Jag skrev som det var och undrade vad han gjorde. Fredrik svarade att han körde runt med bilen, så Marcus ringde upp Fredrik och frågade om vi skulle göra något. Fredrik åkte då hem till Marcus och vi hoppade in i bilen och åkte.
Ingen av oss anade vilken resa det skulle bli...
Resan bar av mot E4:an norrut. Förbi Upplands Väsby och Märsta tills vi tillsut hamnade i uppsala. Fredrik var då kissnödig och jag och Marcus var hungriga. Vi stannade vid en Mc Donald's-restaurang någonstans i Uppsala. Där inne var det en redig kö eftersom det tydligen varit någon innebandycup i närheten, så det var en massa fjortistjejer i röda innebandydräkter där och åt. När vi fått våra hamburgare blev det snabbt ut därifrån. Dels för att fjortistjejerna spanade på oss + att Fredrik och Marcus försökte sticka iväg med bilen utan mig. (Dock var de för långsamma).
Efter Mc Donald's åkte vi till en bensinmack och tankade. Av någon anledning tog det en väldans tid, trots att vi var ensamma där. (Det kan ha berott på okunnighet + att någon eller några lekte med varningsblinkersen och en viss person ständigt irriterade sig på det. Jag nämner inga namn).
När vi hade tankat trodde jag att vi var på väg hem. Det antagandet skulle dock visa sig vara helt fel (om man inte ser det hela som en enda stor omväg.) Mannen vid ratten (Fredrik) började köra mot Sala. Med jätteimmiga fönster i kolsvart mörker åkte vi på tomma landsvägar. Tillslut nådde vi vårt mål: Sala. Efter några varv i en rondell (vi försökte fotografera en vägskylt) bar det av mot Gävle(!!!). Vägarna var nu ännu mörkare och tomma, imman på rutorna var kvar och i bilen var det rena bastun eftersom vi hade full värme på för att få bort imman. Efter en lååååååång stund stannade vi vid en ytterligare mack för att tanka. När vi svängde in på mackens infart höll Fredrik på att köra över en pinne som stod mitt i vägen, men marcus var uppmärksamm och han skrika till, men dock till sitt egna förtret, han ville ju ha någonting att skratta åt. På bensinmacken fick vi i alla fall papper som vi kunde torka av imman med.
När vi började närma oss Gävle kände vi oss en smula hungriga och hittade tillslut en grill. Utanför grillen stod antagligen byns gangsters med sina gamla bilar, cyklar och mopeder. Vi kände oss lite osäkra med det sällskapet så vi åkte iväg, men irrade omkring innan vi kom till rätt utfart dit vi skulle, så jag antar att vi fick ett antal skumma blickar från gangstrarna.
I närheten av Gävle hittade vi ytterligare en bensinmack där vi köpte på oss proviant för hemresan. (Choklad, annat godis, chips, läsk, saft, knäckebröd mm.) Efter en del strul med att komma upp på motorvägen mot Gävle kände vi oss rätt lyckliga över att vara på rätt väg. Tillslut var vi äntligen framme i Gävle. Nu ville vi hitta den berömda julbocken. När vi åkte omkring i stan och letade efter denna bock lyckades Fredrik vid ett tillfälle köra in i fel riktning på en enkelriktad gata. Framför en nattklubb mötte vi trafik som började ljustuta och folk skrek åt oss. (andra skrattade). Fredrik fick lov och backa och var efter det trött på den staden så det bar av hemmåt.
Ungefär efter en kvart somnade jag och vaknade inte igen förns efter vi passerat Uppsala. Vi var hemma ungeär klockan 03:30 och efter det var det bara bums i säng och vaknade sedan runt kockan 12.
En slutlig analys av detta är att vi ändå hade ganska roligt, trots att det var väldigt onödigt. Om man skänker en omtanke till miljön så är dock detta inget att rekommendera alla andra.
Om ni ändå skulle få för er någon liknade idé, se då till att skaffa en bra bilradio och en bra CD-skiva. Det var någonting som jag saknade under resan. Att lyssna på knastriga radiosändningar med mestadels dålig musik är ingen rekommendation. Vi försökte åtminstone att få lite julstämmning i bilen genom att sjunga julsånger, men det blev inte långvarigt.
Ikväll blir det i alla fall Karaoke på Saxofonia i Helenelund. Fredrik lyckades få mig att ställa upp i en duettävling tillsammans med honom. (Jag hann inte hindra honom att lämna in lappen med bidraget) Vi ska framföra "Summer Nights" ur Grease. Vi får hoppas att de som är där och kollar glömmer bort oss snabbt. Jag har ingen lust att bli trackad för detta resen av livet. Nåja, det är i alla fall Fredrik som sjunger tjejens fraser.
Ha det gött!
///Den nya Travolta
